Gud, vad är det?

Först vill jag bara gratta Frida på 15-års dagen, grattis på dig!
Just nu är jag inne i en sån där fundera-lite-för-mycket-period. Jag har inte den blekaste om vart allt kommer ifrån men så är det, det är inte lätt när det är svårt. Nu har jag tänkt på det här om Gud verkligen finns eller inte. Det började med att Frida kom upp till skåpen härom veckan och var fly förbannad över att Micke i 8a påstod att Gud bara var ett fånigt påhitt. Då började mina tankar snurra. Jag tänkte och jag tänkte. Kom tillsist fram till att Gud som person egentligen inte finns men att ordet Gud skulle kunna vara en synonym till hopp. Människan lever på hoppet och kommer alltid att göra det. Om man då verkligen tror att allt kommer att bli bra, så har man det som en morot (eller lugnande medel för den delen) när man som mest behöver det. Det är som att säga att man skall tro på sig själv, ingenting fungerar om man tänker att allt skall gå åt helvete. Jag önskar att ni kunde dyka/pressa er in i mitt huvud för att förstå hur jag menar för nu märker jag att jag är jävligt dålig på att få ner tankar på papper...