Jaha, gårdagen kantades av resande och väntetid. Väldigt, väldigt tidigt lämnade jag den perfekt varma sängen i Åbo och i åkte till Vaanta, Vaante, Vaan-någoting flygplatsen i Helsingfors och hoppsan hejsan, simsalabim så var vi några (läs: många) timmar senare framme i världens mest pittoreska samhälle, Moliets. Jag vet egentligen inte exakt vad pittoreskt betyder, bara på ett ungefär, men det här var verkligen det så låt gå. Fast man kan ju faktiskt säga idylliskt så gör som ni vill. Visst är det bra är jag ger er flera alternativ! Det är bara att välja och vraka på grund av min genialitet. Jag är bäst! När vi satt där i våran fina 9-sitsars hyrbil strax innan civilisationen åker vi förbi 40% av mina drömhus (resten finns i den amerikanska inredningstidningen Florida Designs). Synd att man inte kan bo i flera hus samtidigt. Jävligt tråkigt. Jag skulle i och för sig kunna göra som Voldemort i Harry Potter och dela upp mig på flera platser men frågan är hur? Om det är någon som vet så kan ni ju kommentera.
I det senaste inlägget sa jag att det skulle komma att bli väldigt dyrt att vara uppkopplad en längre tid med ett mobilt bredband utomlands ifrån, men som det dumma fan jag är glömde jag ju bort att det finns internetuppkoppling i huset vi hyrt. (problemet just nu i skrivande stund är att vi inte hittar jacket i väggen så vi skickade papput att fråga). Dagen har spenderats i huset och på en marknad som just då var på väg att packa ihop för dagen, det är nog bara hemma i Thailand-lover-landet som allting alltid har öppet och man blir arg när ICA stänger klockan 21. För när klockan är så mycket slutar min träning och då ska muminmamman av någon anledning alltid springa in och köpa cigaretter eller något annat som är slut. De stackars vakterna får glatt stå där och vänta tills vi är klara och lämnar affären skrattandes åt någon av oss. En sak som suger med svenska affärer är att de inte säljer Skittles. Mina älskade Skittles som jag just nu sitter och knarkar. Hittade dem i USA för tre somrar sedan och så fort jag får tag på några hamstrar jag skadligt stora mängder. Så även nu. En annan sak jag hittade i USA var läsk-sorten Mountain Dew. Flaskan är grön och om jag inte är helt ute och cyklar smakar det citron-sprite. För första gången på tre år får jag i fredags se namnet igen och tänker att hmm…det har jag druckit. Senare samma kväll får jag i en liten affär i Finland syn på skiten! Hur höga är egentligen oddsen för det? Att efter flera år komma i kontakt (en abstrakt sådan) med en sak två gånger på samma dag. Men alla ni som tittar på Lost har ju en förklaring, ni vet att ”everything happens for a reason”. Tillbaka till nuet och jag kan säga att det för stunden spöregnar. Haha tänker ni där hemma och småler för er själva men haha tillbaka för nu slutar det! Undra om inte pappa blev ganska blöt? Jaja nu ska jag nog fortsätta läsa världens näst bästa bok, Bitterfittan. Frågan är om jag kan läsa, de spelas någon hemsk finsk musik så det blir förmodligen till att hålla för öronen.
Grattis om du orkade läsa det här…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar