Eller, jag snarare flög i i väggen. Med en väldans fart så nu är halva handen och tummen stor och färgglad. Ska man göra något ska man göra det ordentligt, svårare än så är det inte.
Det var på idrotten, förvånade? Nej inte jag heller. Det började med att jag sprang in kortsidan lite löst. Det fortsatte med att jag sprang in i kortsidan lite löst. Och det slutade med att jag sprang in i kortsidan hårt. Extremt hårt. Med hela jävla kroppen. Höften krossades (kändes det som) och handen fick känna på hur det är att krocka med en bil. Det roliga var att ingen reagerade, eller så är det så att de hade reagerat om jag INTE hade gjort mig illa. Men jag spelade vidare, är man dum så är man och då får man skylla sig själv. Handen dunkade och jag fick förslaget om att gå upp till skolsyster. Jag sa att då dör jag hellre, jag hatar nämligen henne. Hon skulle klämt på handen, sagt "åhh va ooligt" på skånska, och berättat att om det blev värre skulle jag gå till vårdcentralen. That´s it. Jag påpekade även att skolsyster aldrig är i skolan. Jenny svarade att joo det är hon visst. Nej, hon är aldrig här, hävdade jag bestämt. Slängde även in ett "jag hatar henne".
Går efter lunchen förbi systers rum. "Skolsyster på utbildning torsdag 2/4"
Told you so...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar