Men vi är på Munkholmen och jag har krattat hela jäkla tomten. Helt frivilligt. Om jag är sjuk? Genomförkyld ja men ni kan vara lugna- jag har varken drabbats av städmani eller pedantism (påkommet av orduppfinnaren själv) utan tänkte helt enkelt att jag kanske kunde få ett litet bidrag till London. För jag har ju hört att barnen där har det väldigt dåligt ställt.
Eller inte men lever man i en konstant dusch kan jag inte tänka mig att man mår så där jättebra. Nu sitter Tuva och säger att jag ska slå henne i ansiktet och jag förstår inte varför jag inte lyder order. Får skylla på att min huvud väger 7,48 kilo mer än det brukar.
Lövmattan förvandlades till en gräsmatta och jag är tro det eller ej riktigt förvånad över hur snyggt det blev. Fast där har vi en av de få sakerna som är bra med mig- gör jag något gör jag det bra. Sedan är det ju en annan femma att detta för med sig att jag skiter i och ger upp saker så fort jag märker att det inte kan bli perfekt. Jag ser liksom ingen mening med att försöka om det inte blir som jag vill. För att något blir BRA räcker inte.
Jag tror det kallas överdriven perfektionism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar