Mello nr.4

Love love love: On and on, this love I feel for you goes on and on... oj, nähä var det inte den... Men On and On är bra så det gör inget.
Higher: You trade your passion for glory, finns inte den redan? Och refrängen lät inte heller den helt obekant. Plagiat hela låten.
Du är älskad där du går: Intetsägande.
Kissing me tenderly: Men usch, den var tråkig.
Sweet kissing in the moonlight- Jag har aldrig riktigt förstått det här med att man sjunger refrängen på engelska och resten på svenska. Det är som att... man så gärna vill sjunga på engelska men helt enkelt är för dåligt för att klara av det.
Moving on: Skulle vara så HIMLA bra men...nää...
Esta noche: Patetisk svennebananrap blandat med skön latinopop. Ta bort de två första killarna och ha kvar den tredje.
La voix: Fint försök att kombinera opera och pop. Lite spännande kanske?

Lite senare: Ja men det var väl bra att det var Agnes och Malena som gick vidare.

Bokrea

Det fina med att vara jag är att ingen jag känner (förutom mamma och farmor) har samma boksmak som jag har. Jag skulle nog, utan att ljuga, kunna säga att 6 av mina senaste 10 böcker har varit episka dramer, alltså historisk skönlitteratur och hur många av mina kompisar vill låna sådana böcker? INGEN! Det är underbart. Inga trubbiga hörn, inga hundöron och inga sidor som legat uppslagna i två veckor och är helt uttöjda. Jag får ha sakerna ifred helt enkelt.
Men skall jag vara ärlig har även jag kommit in på den här skräplitteraturgenren, typ Marian Keyes. Böcker där man inte behöver tänka för fem öre utan bara får en historia uppspelad för sig i huvudet. Böcker är avkoppling, inget annat. Slippa fundera, slippa tänka ett steg längre. Det är bland annat därför jag hatar deckare. Usch, spänning kan man få på andra sätt. Ställ dig längst ut på en klippavsats med en glaciär 100 meter nedanför, DET är läskigt på riktigt.
Vart jag vill komma är att jag köpte en bok i går- Livsläkarens besök av Per Olov Engquist. Om jag säger år 1768 så kanske ni inte vill höra mer. Och vill ni det finns det den här jättebra uppfinningen Google som säkert vill hjälpa till. Alla pockets kostar 55 spänn i Mölnvik så då kändes det dumt att inte köpa något. Alltså egentligen skall man ju köpa upp en hel årsranson av böcker under bokrean så spar man säkert halva kostnaden.

Vid middagen framför Let´s Dance och Wahlgren

Jag:
Hallå han är ju typ tillsammans med Bagge.
Bella:
Laila?!
Jag och Mich i kör:
Nej Anders...

Tjejkväll var det ja

Det började bra med tacos och Let´s Dance, precis som utlovat. *Stirrar ut i luften*
Åhh, jag kan inte skriva just nu. Det ekar i huvudet (haha jag har en ek i skallen) och OM det nu skulle komma en tanke flygande handlar den förmodligen om Irland. På engelska. Så blir det när man inte gör läxorna i tid utan får sitta på lovet, dumbass.
I alla fall. På något sätt hamnade vi sedan i Bellas rum med Guitar Hero, klockan kan ha varit 10 vid det här laget. Timmarna gick, en efter en och spelade man inte för tillfället lyssnade man på Molly Sandéns version av Hallelujah, om och om igen (kanske för att jag alltid har iPoden på repeat?). Zeltan somnade halv tolv, som den partybrud hon är och bara för att retas lite gjorde vi allt för att hon skulle vakna. Spelade Värsta Schlagern på högsta volym i båda öronen, sjöng Hallelujah med Mr. Bean-röster (oh ja det lät fantastiskt) och kastade godis i huvudet på henne. Det sistnämda var i och för sig inte sant men två saker verkade lite fjuttigt.
Tiden sprang vidare och runt tre stängdes tv:n av (efter att vi kollat på MTV utan ljud). Somnade mellan kvart över och halv och jag kan lugnt försäkra er om att det var årsbästa för mig i att vara uppe länge. Fast det spelade ju ingen roll egentligen, i och med att jag ändå vaknade vid 8. Tyvärr var det ingen annan som gjorde det så det var bara till att somna om med Mich pressad mot ryggen. Tänk att folk inte kan ligga still när de sover...

Tacos och Let´s Dance

I kväll är det dags för ännu en "tjejkväll" (förövrigt ett töntigt ord) med Michan, Bella och Zeltan. Sara har gått och fått tillbaka sin förkylning sedan förra veckan så hon stannar hemma. Trist. I och för sig var inte jag med förra helgen hemma hos Mich så det jämnar kanske ut sig i slutänden. Vi får ha ett rullande schema för när man inte kan. Ett jag-är-sjuk/jag-är-i-Uppsalaschema. Smart. Jag vet.
Skall träffas i Mölnvik vid 6 och köpa godis. Godis, som förmodligen är slut efter en timme. Livet är hårt, sa bonden. Grymt, sa grisen.
Jag kanske ska ta och packa nu, bussen går om en halvtimme. Hasta mañana!

Till Majsan

Varför är balsamflaskorna alltid mindre än shampooflaskorna?

Fattar inte företagen att det är jävligt korkat? För, om det är ett trick för att tjäna pengar är det väl mycket smartare att göra även shampooflaskan mindre. Då spar man både plast och shampoo.

Flickan i The Ring kan gå och lägga sig

För den filmen är sämst. I alla fall det lilla jag såg och det var "den läskigaste biten" (när hon kommer ut ur tv:n). Gääääsp...

Ialla fall. Till alla er som någon gång pratat mörkerrädsla med mig. Det är sådana här människor/UFO:n/saker som jag är rädd för. Tänk er att de står och stirrar på dig med vattniga ögon där du ligger i sängen och sussar. Fy helvete var jag tvungen att se den här bilden, nu kommer jag inte kunna sova på tre veckor.


Åhh jag kan inte titta på bilden, länkar istället. Börjar allvarligt talat skaka och känner hur någon står och tittar på mig bakifrån. Herregud, hur skall det här gå...

Vi kan andas ut

Det känns tryggt att han på ett ungefär vet hur många stater det finns.

Schnark...

Torsdag kväll. Jag frågar (eller pratar med mig själv, gör som du vill):
- Torsdag, vad är det på tv då? Bara skit.
Muminmamman replikerar:
- Knutby!
- Jättebra...

Vad gör man då om livet ser så här tråkigt ut? Jo, man tar fram Ben&Jerry´s burken i frysen och lyssnar på all ny musik man laddat ner innan fucking-IPRED börjar gälla. Egentligen förstår jag ju vad missnöjet med fildelning grundar på men... det är ju så bekvämt. Jag laddar ner i snitt 5 låtar i månaden och det är väl inte så farligt? Eller? För det känns ju urbota dumt att köpa en skiva för att man vill ha en låt. Plus att mycket av musiken inte ens finns på skiva, then what to do? Nää, precis...
Och sedan finns det ju dessa präktiga moralkärringar som säger att man kan ladda bara en låt, om man så vill. Svar: jag är oteknisk. Jag vet inte hur man gör. Jag vill inte lära mig, det tar bara upp massa plats i huvudet där man istället kan pränta in datumet då... *försöker komma på något som är bra att kunna*... Carl von Linné lärde sig simma.
Om han nu gjorde det, vill säga.

ÄNTLIGEN!

Tur att jag inte är skattebetalare än...

Filmkritiker? Nej du...

Det var tydligen inte SÅ bråttom hit, pappa jobbade dygn i går istället för dag så han ringde och sa att han var hemma. Synd bara att jag fick veta det på bussen vid halv tio... Med tanke på att jag var helt slut och att Tele2:s internetkabel var av så hamnade jag per automatik i soffan. Framför American Gangster. Otroligt bra film och baserad på en verklig händelse (narkotikarelaterad korruption i USA på 1960- och 1970-talet). Frank "The bad guy" Lucas döms i slutet till 70 års fängelse för både ditten och datten men straffet reduceras till 15 år- med hjälp av advokaten som varit den som från första början satt dit honom. Weird, jag vet, men se den.
Annars kan jag berätta att jag nu sett både Moulin Rouge och American Beauty. MR var... underlig men på något skumt sätt så... jaa... var den inte så dålig ändå. Flummig men bra.
Tror jag? Nää, jag vet inte.
AB blev belönad med 5 Oscars (utropstecken). Hur det kom sig kan jag både förstå och inte förstå. Ingen riktig handling men ändå en väldigt fin film, om ni förstår vad jag menar. Har man en dålig inställning från första början är även denna film jävligt konstig (det är den ju i och för sig om man har en bra inställning också) och bara allmänt pisstråkig så intala dig själv att det är en toppenfilm som vunnit 5 Oscars och du kommer förstå handlingen. Texten i slutet av filmen förklarar det mesta.

Kossan säger muu!

Jag vet att ni har saknat mig och jag vet att jag är dålig på att uppdatera men jag har en anledning. Uppsala stavas den. Eller, rättare sagt in the middle of nowhere just utanför Uppsala, hemma hos min gamla scoutledare tillika moster till Ida. Tre mysiga dagar har vi lekt med världens gladaste bebis, tittat på film, Wii:at så att armbågen är halvt ur led och ätit bullar. Typ. Och så var vi inne i Uppsala, Sveriges fjärde största stad. Pyttsan! Det säger väl allt om hur litet det här landet är...
Jag kom förresten på att semlor egentligen är jävligt äckligt. Vitt bröd, grädde och mandelmassa. Hey idétorka...
Imorgon skall det passas hysteriska hundar hela dagen och av någon anledning måste jag vara hos pappa jättetidigt, de klarar sig faktiskt några timmar utan att kissa. Och hur många av alla gånger jag har stressat hem vill de egentligen gå ut? Ingen var svaret...

Le stick!

Downdate

Kalla mig osocial men Sara tillät mig faktiskt att blogga här hemma en la casa de la familia Ullberg. Det blir en kortis, snabbis, vad ni vill. Snabbis kan tolkas på andra sätt men hur som helst. Om dagen. Åkte med Sara och pappa Ullberg till Assist i Älvsjö för att kolla på en till klubba. Egentligen skulle bara Sara köpa en men jag tänkte att det är dumt att bara ha en klubba när vi åker på cup till Örebro om ett tag. Går min fina, vita men ack så nedsvettade klubba av så står jag där, ensam och fördärvad och med en mamma som lika gärna skulle kunna köpa en klubba från COOP som från Stadium. Fast, så illa är det kanske inte men vi kan ju låtsas. I alla fall, slänger in en bild senare, nu börjar Melodifestivalen!

Ibland undrar man ju...

Angående dödshoten som svenska skidskyttelandslaget tagit emot sedan fördömandet av de dopade ryssarna. Mattias Nilsson säger till sportbladet.se:

"I går kom så ett sms.
Denna gång var det inte ett hot utan en ursäkt- från ryske presidenten Dimitrij Medvedev.
- Jag läste det tre-fyra gånger. Tänkte först att det var skidskyttepresidenten, för det stod ”russian federation” i titeln längst ner. Men så sökte jag på hans namn på nätet och förstod att det var från den riktige presidenten."

Jag har aldrig riktigt förstått hur det kommer sig att man kan skämmas över någon man inte känner men det känns som att jag inte behöver veta det nu. Det är pinsamt. Riktigt jävla pinsamt att en vuxen människa inte vet vem som är Rysslands president. Hur i helvete kan man missa det? Säg det land i världen som den karln INTE har något inflytande i. USA, Kina, hela Europa och därmed också Sverige. Det ligger i HANS intresse att lägga en förbannad oljeledningen mellan St. Petersburg och Tyskland utanför Gotland och hur mycket inflytande tror ni inte att han har på Sveriges ekonomi? Skjut mig. Visst att en 10-åring inte vet vem mannen är men det tillhör väl ändå allmän nutidskunskap att veta sådant här? Och gör man inte det gör man bäst i att inte ta upp ämnet överhuvudtaget utan låta det gå obemärkt förbi. Jag förstår bara inte att han inte skäms själv...

Hej smartskalle.

Kommunikationen blir bättre och bättre

Jag sms:ade igårkväll Klas om mitt aktuella skadetillstånd. Skriver:
"Lång historia kort- jag har en rejäl lårkaka sedan idrotten i dag (innebandy...). Vet i och för sig inte vad en lårkaka är men det gör ONT. Ses på tisdag:-)"
Klas ringer upp och vi pratar lite. Efter en stund darrar det till i fickan och jag ser att Thomas sms:at. Det står:
"Kaka på låret,...men ät den å kom hit"
Sagt och gjort och för att vara extra snäll tog jag faktiskt med mig en kaka som ett litet smakprov på min sargade kropp. Haha det uppskattades.

Fredag

Det är en lycklig fredag i dag. En ledig fredag. En fredag som jag skulle kunna ta till vara på och göra lite läxor. Men nej, inte just nu. Om en stund så...
Vad har hänt sedan i tisdags då? Jag har simmat nere på Gustavsbergsbadet med Lizette och halva Thailand. Jag har firat lillasysters 6-årsdag. Jag har fått min första lårkaka (på grund av att 16-åriga pojkar inte har någon som helst koll på ben och armar samtidigt som de tror att jag också väger 70 kilo). (Senaste meningen skall ej misstolkas, en seriekrock på idrotten i skolan är anledningen). Jag har fått veta betyget på kost- och träningsprogrammet- VG+ "som lätt kan snackas upp till ett MVG. Alltså det var jättebra men det var bara lite små grejer som fattades som jag vet att du kan egentligen". Jag har också äntligen fått veta betyget för min idrottslektion i höstas, lite senare än alla andra, VG+ där också. Allt var tydligen "otroligt bra men att du kanske kunde ha kommit på någon egen lek eller något sådant".
Nöjd? Nja, not really även om jag blev tillsagd att vara jätenöjd (med ett t) och nästan förbjuden att tänka på det här nu under lovet. Tror att min önskade perfektionism inte längre klarar av att hålla sig gömd. Damn.

Ikväll

Är det träning i TRE hela timmar. Frågan är om mina smalben pallar det... Fast, går de av så gör de, har fått tid på Idrottskliniken i Solna den 19 mars och det är väl deras jobb att lappa ihop små trasiga ungdomskroppar?

Hihi

Lisa kommer under NO:n och frågar om jag har lust att slippa engelskan. Visst, jag lär mig ändå ingenting. Viks små sexor skall till hösten välja skola och för att våran tegelsten inte skall riskera att försvinna blev de inbjudna för att kolla in våran internationella profil. Ner till cafeterian det bar och vid 10.45 var det dags för spanska. Men what the heck, jag lär mig inget där heller så varför inte följa med andra halvan av klassen till datasalen.
Så, här sitter jag nu och skäms när Stefan visar tre år gamla filmer med mig ochRamin på storbildsskärmen. Stå ut, snart är det lunch och efter det idrott *glad gubbe*!

Oh yes

Det bidde en uppdatering tillslut i alla fall. Fast, det är ju i och för sig inte nästa vecka förän imorgon så det kanske inte gills?
Tjejerna vann förresten matchen med 4-1 (egentligen 4-2 men domaren var synskadad). Bra jobbat!

Miami ink!

Har skaffat en tatuering, hardcore värre. Motiv? Ja, ni vet den där kaninen med enorma framtänder som följer med tuggummipaketen. Dessutom kan han jonglera, har bildbevis på armen.
Vad ska lilla Fanny ha för sig idag då undrar ni. Jo, Fanny ska åka till Orminge och spana in lite innebandy. 94:orna möter Orminge, a piece of cake. Efter det blir det Big Mama´s house så räkna inte med någon JÄTTEBRA uppdatering i veckan som kommer.

Jag skäms över att säga det

Men jag känner på mig att jag inom en snar framtid kommer ladda ner Show Me Heaven med... jaa... Lili och Susie. Eller så säger någon åt mig att jag är dum i huvudet så slipper vi det.

Melodifestivalen, deltävling nr. 2 av femhundranittioelva

Melodi nummer 1: Hej botox!
Melodi nummer 2: Vem var det nu igen? Ahh Håkan Hellströms lillebror!
Melodi nummer 3: *Gääääsp*
Melodi nummer 4: Bra om man blundade!
Melodi nummer 5: HAHA FANNY HUMOR PÅ HÖG NIVÅ!
Melodi nummer 6: Naw, lilla puttesnuttegullungen Amy har fortfarande inte förstått att hon inte är varken 8 eller 47. Du fyller 17 tjejen...
Melodi nummer 7: Introt var skrämmande likt Empty Room. Börjar schlagern kanske ta slut?
Melodi nummer 8: En låt som blir bättre och bättre ju mer man lyssnar på den.

18.22

Smells goodie from tha kitchen, chokladkaka kanske?

Titta vad jag fick!

"Den kan du ha med dig på innebandyn med tanke på att du alltid har så ont överallt"

Glad alla hjärtansdag!

Tänk att jag verkligen sa det. Skärp mig!
Gårdagen var en trevlig gårdag. Var på premiären av Wrestler med papi och Muminmamman. Filmen i sig var väl inget mästerverk (därmed inte sagt dålig) men Mickey Rourke som huvudpersonen Randy "The Ram" Robinson var däremot otrolig. Mitt ena ben på att han belönas med den Oscar han är nominerad till nästan vecka. Blir han inte det skall jag personligen se till att han får något annat pris. Han kan få mitt andra ben, vad fan ska jag med ett till?

Brothers from other mothers?

Våra kära tränare

Av Michelle

Angående gangbang, på önskan av Ida

"Delad glädje är dubbel glädje"

Vet ni vad?!

Livräddningen gick hur bra som helst! Fick lite blandade åsikter från folk i andra klasser som gjort testet innan vilket spädde på förväntningarna ytterligare (av någon anledning blev jag överspeedad och tyckte att allt var "Gud vad roligt").
Jag och Frida var först ut, lite ofrivilligt men en skulle börja och Frida anmälde sig. "Vem mer?", frågade Jenny och Frida sa med en gång "Fanny". Det var faktiskt ganska skönt att vara först, ingen press på sig själv för att de andra nyss klarat utan vi satte på något sätt ribban. Det slutade ännu en gång med att jag känner hur stolt jag är över klassen. Den fysiska nivån är kanske inte den allra högsta men att det bara var tre som inte kunde hämta upp dockan från fyra meter (alla pga sjukdom etc) är otroligt bra.

Nu ska jag skriva klart motiveringen till kostprogrammet som ska in imorgon.

Profiltid

Jag börjar bli lite nervös inför livräddningen nu. Men det skall nog gå bra, om någon i klassen klarar det borde jag också fixa det. Mina arm- och benmuskler är inte att leka med.

I know, I know

Jag vet att jag är en urusel bloggare just nu men faktum är att jag har tagit mig i kragen och...*badabampapapa* gjort läxor! Japp, det är så sant som det är sagt. Sedan jag kom hem idag vid tretiden har jag suttit och komponerat ihop ett träningsprogram med motivering och ett kostprogram (motiveringen är inte riktigt klar ännu). I min skola har vi tydligen börjat med teoretisk idrott i och med lärarbytet i höstas men, vad gör det? Sådana saker är ju faktiskt roliga. Fast, jag känner mig som värsta hycklaren. På Frukost varje dag står det "Gröt", "Yoghurt" eller "Fil med müsli", tre saker jag aldrig skulle stoppa i munnen innan klockan senare-än-morgon. Risgrynsgröt kan i och för sig vara gott någon gång då och då (tänk en gång i kvartalet) och yoghurt kan jag äta om det är sådana där små burkar och med någon rolig smak (tänk cocos, som svenska affärer såklart vägrar köpa in). För övrigt kom jag på att jag älskar ordet Smörgås. Vilket dumt fan kom på det ordet?
Imorgon är det dags för livräddning på idrotten vilket innebär att man först skall simma en längd, sedan dyka FYRA meter rakt neråt för att hämta en jävla docka och bogsera helvetet till bassängkanten. Men, jag har bestämt mig. Jag ska tänka positivt! Varför skulle jag inte klara av det här? Jag har svårt att tro att man har ett moment i årskurs nio om ingen har en chans att klara av det. Positivt tänkande almost in my heart.

Hallå?!

Jag säger som Agnes (Billström, inte kändis ännu): Vad har hänt med Agnes, hon är ju faktiskt...bra!

Haha!

see more pwn and owned pictures

Do you believe me now?- Jimmy Wayne

Finlands bidrag till ESC

Har min lärares lillasyster skrivit. Lose Control med Waldo´s People.

Got an idea

Nu vet jag hur man kan få en vanlig profillektion att gå fort, lyssna på direktsändningen av damernas störtlopp från Val d´isère.
Trist bara att Anja är rädd för att köra fort...

Förresten har jag namnsdag idag och de enda som sms:at är moster Bella, Anna, Ebba och Jennie. Ni andra får skämmas.

Shit

Jag är helt såld på bananer för tillfället! Är det normalt?

Helgen med smilisar och fängelsehumor

Efter vinstmatchen (5-0) mot flodhästarna i Tyresö igår bjöd jag på något sätt in mig själv till familjen Ullberg. Jag och Sara skulle ju ändå träffas senare så då var det ju roligare om jag följde med henne och Papi Ullberg hem. Ursäkta meningarna, jag har inte bloggat på lite för länge. (Jag skulle nu kunna berätta ingående om shoppingen och kundvagnsracingen vi hade på ICA Maxi bland hundrafemtioelvatusen andra kunder men det verkar så jobbigt så jag går direkt på det jag vill komma till). Vi sitter och tittar på Melodifestivalen när det är Alcazars tur. Låten börjar spelas och jag säger:
- Asså Alcatraz... eh Alcazar är ju faktiskt ganska bra :-)
Janne svarar:
- Ja det är ju absolut fängslande hehe.
- Precis, det är svårt att slita sig.
- Aa, man får vara på sin vakt ;-)
Det går en stund.
- Men det är ju nu de börjar gallras bort, eller hur?
Sara vaknar till liv:
- Vaa? Jag fattar inte...
Jag säger helt omedvetet:
- Internhumor...
Både jag och Janne brister ut i ett ASGARV (med fet text om den knappen funkat).
Det går en stund till, Jan Banan säger plötsligt:
- De fångar ens intresse liksom.
- Krystat...
- Haha en aning :-D

Ja, vi hade kul helt enkelt.

Matchen idag då, jo, vi vann en enligt tränarna ganska kass match (precis som igår) med 6-1. Ett mål och en assist för mig idag också.
Som sagt, förlåt för min tillfälliga värdelösa svenska.

I know a celebrity

Japp, för vår älskade Michelle är citerad på en mycket välbesökt (tror jag) blogg.

Can we eat...?

JAG HAR STÄDAT RUMMET!

Och mi madre har inte sagt till en enda gång!

Fy helvete

Vad mina strumpor stinker! Tänk er gamla Chicken McNuggets som vart i en pubertal tonårings skor lite för länge. Inte undra på att att jag är lite vimsig.
Igår var det ju som bekant Nationella, del A (jag skulle faktiskt föredra att säga del 1 men men). Om jag tyckte att det var svårt? Nope, a huge piece of cake. Men vad Stefan "som-inte-riktigt-är-sig-själv-just-nu" tycker är ju en annan femma. Hann inte riktigt klart sista frågan men fick ner det viktigaste. Det roliga med min klass är annars att det alltid, alltid, alltid är samma personer som sitter kvar längst på proven och även har bäst resultat inom nästan allt. Jag sitter hela tiden ut på vartenda prov (om det inte är engelska eller spanska) och kan för allt i världen inte förstå när folk börjar droppa ut efter halva lektionen. Hur hinner de? För att svara på alla frågor kan man helt enkelt inte vara så snabb.
Jaja, efter provet skulle det tittas på Flyga Drake med 9B och halva Hemmesta. Jag hade under hela filmen ett ypperligt läge att kasta godis i Ebbas bakhuvud men eftersom att mina lärare satt några rader ovanför mig kändes det lite vågat.
Imorgon är det så dags för C-delen av NP. Känner på mig att pennan kommer gå av eller något sådant passande.

De mobbar mig här i skolan

Jag menar, vad är det här att skratta åt? Fullkomligt normal.

Mental träning

Under matchen igår märkte jag en sak. Jag kom över ett litet mentalt hinder. Sprang till den grad att jag efter tre byten var helt slutkörd. Det här går inte tänkte jag. Jag kommer aldrig orka ett byte till.
Jag går in ännu en gång. Och en gång till. Woops, tröttheten var borta! Det gäller bara att kommer över den första trösklen vilket jag hört ett X antal gånger men aldrig riktigt tagit på allvar. Funderar på om jag i tidigare matcher aldrig blivit så pass trött efter ett byte att jag kommit närmare tröskeln. Den där extrema kraften försvinner efter några rusher och då går man och byter, man ramlar ner på stegen igen och gör man så här varje gången kommer man aldrig enda upp.
Alltså, ny taktik. Spring som en galning de första bytena och drick upp någon annans vatten om du börjar få kramp i smalbenen (drack upp mitt eget igår så jag fick vara utan de sista minuterna).

Matchen då

Det blir tyvärr ingen match för mig idag. Vill inte riskera att höger smalben går tvärt av, för det är precis så det känns nu. När man väl springer är det nemas problemas men så fort man stannar upp börjar det stoppas knivar i skelettet.
Om gårdagen; vi hade ju som sagt match, mot Tyresö/Trollbäcken som inte vunnit en enda match på hela säsongen. Det börjar bra, 1-0, 2-0, 3-0, 4-0, 5-0. vid den här tidpunkten börjar deras nummer 21, 30 och 33 tappa humöret rejält. Det slåss med klubbor, verbala mord och önskningar om att vi skulle skickas direkt till Auschwitz. Typ. Om inte värre. Tyvärr gör det här att de flesta i vårt lag också börjar skrika och slåss vilket framkallar mina vredesutbrott så istället för att skrika och slå tillbaka på flodhästarna till backar skriker jag håll käften till mitt eget lag gång på gång. Phew, lång mening det där. Yey, det finns EN sak jag är riktigt bra på- att inte tappa humöret. Jag har nog aldrig någonsin sagt eller gjort något riktigt elakt till någon på planen. Visst tar jag i lite extra vid nästa närkamp men inte så att de flyger över sargen. I alla fall. 6-0, 7-0... 7-1! Visste alla, utom domaren som inte såg att bollen var inne. Nu börjar deras tränare också skrika på domaren och en smärre tumult utbryter. Vi blir tillsagda att "spela bandy, skit i det här". 8-0 och 9-0. Indeed. Matchen är slut och vi är bara glada över att ha blivit bedömda av en så bra domare (som i detta då blev rejält utskälld av deras tränare för att han inte kunde springa över hela planen på två och halv sekund). Han var av någon anledning ensam, det skall alltid vara två domare. Han var otroligt tydlig när han blåste av, berättade hela tiden varför han gjort det. Blåste inte sönder matchen, vilket de flesta andra domare skulle ha gjort. Dömde rättvist och det säger jag inte bara för att vi vann utan vi fick lika mycket emot oss som de fick, i förhållande till vad de/vi gjorde.
Men vet ni vad det bästa var? Jag är jättenöjd med min match! 3 assist, 1 mål och 1 bortdömt. Plus en till sak jag säger i nästa inlägg.

Nu:

Final i Australien Open. Nadal kommer vinna. Fan.