Jag älskar lärarnas överdrivna sympati över min kryckgång. Stod och pratade med skolsekreteraren i tio minuter om innebandy när jag egentligen bara skulle hämta busskortet. Sådant kan man också roa sig med. Snart kommer mamma och hämtar mig, got-to-go vettni.
(Hehe "got-to-go", nej du, det känns ju dumt när man kan åka bil.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar