Köpte en julmust och en liten Marabou-chokladkaka innan leadership:en och tryckte i mig hälften. Blev sedan, precis som vanligt, ASTRÖTT under (just den) lektionen men tänkte att det beror väl på att de där lektionerna är det tråkigaste Gud någonsin skapat. Stod ut till slutet, åt lunch, hade rast, förtärde lite mer choklad och julmust, hade Natural Science. Alltså, jag vet inte om det är det där klassrummet som gör mig sjukligt sömnig, för det var inte första gången, men något var det som inte stod rätt till. Först somnade jag två gånger och när jag väl tvingat mig själv till att ha ögonen öppna i en minut utan att luta mig mot något- så började jag asgarva. Verkligen asgarva. Åt just precis ingenting. Jag skickade texten Dear student, I know when you're texting because no healthy person looks down at its crotch and smiles like that till de som såg ut att vara precis lika ointresserad av cell structure som jag var. Denna mening upprepade jag även för mig själv gång på gång och det blev ju liksom inte tråkigare för det. Efter en stund blev jag dock så där oförklarligt trött igen men så slog det mig- SOCKERFALL. Klockrent. Jag är ett omöjligt sockerfall (hehe).
Äntligen har vi kommit till rätta med den saken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar