Att fortsätta

Allt är inte som förut, både på gott och ont. Det onda kommer fram när man tittar på foton och skriver årssammanfattningar. Tänker tillbaka, tänker lite djupare, tänker bortom arkivet. Saker går i vågor, ibland är det allt och ibland är det ingenting. Men trots det, att det ibland är ingenting, så vet man att det alltid kommer komma en vågtopp till. Man bara vet. För de där tidigare topparna försvann aldrig spårlöst, mönstren i sanden går aldrig att sudda ut.