fredag 26 september 2008

Och så ett om livet i övrigt

Gårdagen bjöd på SO-prov, som gick åt helvete. Glömde skriva två viktiga saker så jag kan ju glömma mitt MVG. Både på provet och i betyg (fast i och för sig så vet Lena om att jag kan de här två sakerna)
Dagen bjöd NO-prov, som faktiskt gick ganska bra. Jag fick både in en liten saga och orden "Kalle Ankas fötter" i kemi-provet och Olle sa att det gått riktigt bra. En eloge till flickan som hatar NO.
Dagen bjöd också på min första fot-kramp, ingenting-man-vill-tvinga-fram kan det beskrivas som. Foten drar ihop sig från alla möjliga håll och kanter och det är spritt omöjligt att få det att sluta. Med klarspråk- det gjorde ont.
Tillsist bjöd dagen på en upptäckt, att jag säger sakerna alla tänker. Som efter uttagningen till exempel, Michelle säger att det är som en flodvåg (eller kanske inte men det låter bra) precis vid solar plexus (mitten av bröstkorgen där BH-linningen går). Ebba håller med och jag säger högt och tydligt:
- Aa, i klyftan liksom!
Thomas vänder sig om och skakar på huvudet. Jag säger:
- Men vaddå? Någon måste ju säga det haha!
Thomas:
- Och varför måste det alltid vara du?
Många anledningar coach, många anledningar.

Match imorgon mot Högdalen och match på söndag mot några andra. Sådan är min helg. Medan andra är ute och super går jag och lägger mig vid 22.00 pga tristess. Men vet ni hur skönt det är att slippa träffa folk efter en vecka där bussresan är den enda lugna stunden? Det är jag och Michelle det, går aldrig utanför dörren, jag menar- man kan ju ramla och slå sig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hahah du och jag ;] man KAN ju faktiskt ramla och göra illa sig om man gå ut! dagens samhälle är livsfarligt ..

Anonym sa...

Ja usch ja, vi kan lika gärna gräva ner oss och aldrig mer titta upp, toalettbesök är dock et undantag.