Jag har ingenting som måste fixas. Herregud, det har jag inte kunnat säga sedan i augusti förra året. Fan vad sjukt, tvåan är över, vart tog allt vägen? Det känns varken tomt eller skönt, min hjärna har ju haft sommarlov sedan påsklovet så vanan sitter i, samtidigt som jag för den sakens skull inte är ett dugg skoltrött. Det är så jävla lugnande, att jag inte är skoltrött, stackars satar som är det. Nu ska jag kolla på Oprah, bara för att jag hinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar