torsdag 27 mars 2008

En flicka och hennes fötter berättar...

Nu är jag och mina onda och håriga fötter äntligen hemma. Jag och Stoneberg har som sagt vandrat runt lite inne i staden idag, närmare bestämt på Drottninggatan (som förövrigt kostar 6000 kr på Monopol). Fy satan vad mitt hår kliar, men iaf- tillbaka till ämnet. Allt det fula började med att jag inte kom in innanför de där spärrarna till t-banan (mm banan) i Slussen. Nepp, de vägrade släppa in mig helt enkelt. Jag vet inte vad de hade imot mig, kanske var det skorna? Men då fick ju Ida snilleblixten att hon kan öppna från andra sidan åt mig, tyvärr uppfattar jag detta en aning försent och kastar mig igenom precis när spärren får för sig att stängas igen. Resultat- ett mörbultat lår. Hoppas det blir blått, har alltid velat ha ett blått ben. När vi kommer upp från T-centralen välkomnas vi som vanligt av Munspelsmannen. Mycket trefvligt om jag får säga det själv. Dagen går sedan ganska (observera ganska) smärtfritt vidare och tillslut har vi gjort alla våra planerade och icke-planerade inköp, bl.a. en neurosedyn-tröja (dvs med korta ärmar) från Carlings och ett par fånigt dyra Lacoste-dojor. När vi sedan är på väg tillbaka till T-centralen ser vi en mustaschprydd kille från Türkland i åldern jobbigare komma kutande mot oss (eller inte mot oss men åt vårat håll) i Adidas kläder á la 1998. Nu får ni tre gissningar på vem som kommer springande efter honom. Fel, fel och fel igen. Efter honom kommer Munnspelsmannen galopperande som en spritt språngande galen skogshuggare, gående på 4 flaskor Jägermeister och med radionantennen i högsta hugg. Hoppas han spetsade den jäveln, han kan gott och väl ta sin musche och sina fula kläder och ta t-banan hem till Rinkebu. Fråga mig inte vad han tagit, men jag chansar på pengar. Efter den lilla happeningen var det hemresa som gällde för hela slanten och nu är jag alltså hemma igen. Dessutom med mat i magen. Slutet gott, allting gott.

Ps. vet ni förresten vem som sa det? Joo minsann det var William Shakespeare.
Jag var bara tvungen att styla lite...

1 kommentar:

Anonym sa...

Va kul vi hade! När jag läste detta insåg jag vilken, så kallad, ful dag det var. (med fint väder var det iaf) Asså jag skrattar^^ (Nu måste jag också blogga om detta.)
pusselipuss