...lite kändisspotting- Sanna Nielsen kom på Centralen med lila kläder från topp till tå och alldeles för mycket mascara i sitt ihoptryckta grisansikte (nej, jag vet att man inte får vara elak men fakta är fakta). Tåget till Hässleholm blev det och där byttes det till Helsingborgståget. Hamnade mittemot en jänta som skrattade åt allt vi sa, kanske för att jag är så himlans finurlig. Efter ett tag kom det såklart en tåg-gubbe på en 25 år utan humor och hysschade, hur det nu stavas, oss. Vi satt i en tyst vagn, påstod han. Jävla kärring ät skit och dö, påstod vi. Fast sedan kom jag ju på att det faktiskt bara var vi som hade pratat. Jag frågade mamma om vi skulle lipa, då började skrattjejen skratta. Bara för att jag är så finurlig. Det blev tyst en stund men mitt i allvaret tappar mannen bakom mamma något på golvet och säger:
- Kuken!!!
En hysterisk skrattsalva utbryter. Jag tror inte gubben var nykter. Inte för fem öre.
När vi gått av och kommit upp till affären min moster öppnar imorgon kommer skrattjejen gående och mamma ropar:
- Hej Hej!
Hurtiga mamma, det är min mamma det. Som tur är skrattar skrattjejen bara och tur var väl det, en skrattjej som inte skrattar är ingen bra skrattjej utan en dålig skrattjej.
En stund senare kommer onyktra gubben gående på samma gata.
Jaa, efter det bidde det lite shopping, ett par skor och ett par Fornarina-jeans. Där rök mina 1300 kronor. I alla fall 1000 av dem. Tillbaka till Sveriges mysigaste lägenhet och sedan till butiken där jag, med mitt ofantasifulla öga, lyckas klä på en docka ganska snyggt.
Nu är klockan mycket och jag ska kolla på bilderna från OS-invigningen som jag missade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar