Bullshit

Lördagen blev inte riktigt som vi tänkt oss. Bella, Fian, Jennie och Ebba kommer till Amanda och blir hemkörda med orden "Ring tillbaka skjutsen, Amanda är sjuk". Då har Ebba och Jennie åkt buss i en timme. Under dagen har flera av tjejerna pratat med Amanda och allting varit helt lugnt och inget konstigt har märkts men så blev det som det blev. Vi får senare veta att "sjukdomen" var påhittad. Vad gör vi nu då?, tänkte vi där vi stod i centrum fly förbannade (till och med Thomas var pissed off). Då kommer Sara på att hon kanske kan dra med halva laget hem till sig och ringer snabbt mamma Ullberg. Javisst, det går jättebra, får hon som svar. Sådana föräldrar gör världen mycket bättre, tänk om fler kunde ställa upp på det sättet. De får gärna adoptera mig om mina föräldrar skulle tröttna på mig. Fast det tror jag inte de skulle göra, deras liv skulle nämligen bli förbannat tråkiga utan mig.
Mat åts på McDonalds och sedan sprang vi upp till Ica och Filmkedjan i decemberkylan på 5 plusgrader. Godis, frukost och en film bidde det, kan verkligen rekommendera filmen Trekanten. Svensk film när den är som bäst.
Heta linjen natten lång och frukost vid halv elva. Vid hemfärden runt tolvtiden stöter vi på lite problem. Fridas mamma Annika (hemkumpalärare i Ösby by the way) har fyra platser i bilen och vi är fem ungar. Det är ju inte snällt om en ska åka buss och Jessica erbjuder sig att köra hem mig och Michelle lite senare under dagen. Very bra idé I must säga. Vi bakar pepparkakor med lillebror Ullberg, lyssnar när pappa Ullberg sjunger julsånger och pratar om storebror Ullberg som bor i Anderstorp. Här någonstans kom Sara också in i bilden.
Snart var det dags för avfärd men jag och Michelle kände att det är roligare att snacka skit om Värmdös alla äckliga ungdomar än att plugga så vi blev kvar ytterligare innan Thomas hämtade upp oss. Mysigaste dygnet på länge och jag är egentligen bara glad att vi hamnade hos Sara.