Jag märkte nyss att jag inte är personen som kan skriva av sig när man är förbannad och ledsen. Kanske för att jag vet att jag kommer skämmas över mig själv och tycka att jag är en bortskämd liten snorunge när jag läser det jag skrivit någon dag senare, kanske för att jag vet att jag i efterhand kommer tycka att kritiken är fånig. Att mina tankar är fåniga. Att jag är fånig.
Jag sitter hellre och leker teater. Tänker att jag pratar med personen ifråga och säger allt jag är trött på, och jag kan säga er att det hade varit en jävla intressant diskussion att lyssna på. Men nej, jag är för feg för att göra det på riktigt. För feg för att såra. Det är ju ingenting illa menat egentligen.
Men nästa gång ämnet dyker upp, då jävlar. Jag ska säga det på ett elakt sätt, det kommer kännas bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar