What the fuck's happening

Nu har jag pluggat mer än jag gjort på ett halvår. Ungefär. I alla fall sedan i maj. Paragrafen om kloning kollar jag på imorgon och de fem deklinationerna av alla latinska verb borde inte vara så svårt att dunka in i huvudet. Alltså, jag älskar grammatik, men latin är fan galet. Man böjer vartenda satans ord enligt minst 15 olika regler. Alla substantiv måste böjas enligt rätt genus, nomerus och casus och som nu, det här med verben. Först måste man hitta konjugationsmärket för att kunna placera in ordet i rätt deklination. Deklinationerna i sin tur är dessutom inte regelbundna, nej det finns två stycken vars regler är jätteflummiga. Det här är bara presens, sedan finns det ju en jävla massa andra tempusformer. Jag tackar Gud (eller Alexandra) för att det enda vi gjorde på svenskan i sexan var att rabbla pronomen, tempus och ordklasser. Det sitter som berget.