Årets smartass

Det är jag det. Dagen har utspelat sig i fucking Hemmestahallen (enligt Jennie, Hemmestahallén enligt mig). Två dagars träningsläger handlar det hela om, dock bara en för mig. Det började med att vi gick ut och sprang spåret. Ganska trevligt faktiskt, inga bråk om hurvida vi ska springa i grupp eller inte i dag. Efter det var det ett core-pass uppe i spegelsalen. Mitt och Jennies tema för dagen startade här- att låta som ett äkta tixmongo. Det vill säga att rycka med huvudet åt höger och låta som en gris med svininfluensan. Detta betyder att man är glad (se Sommaren med Göran så förstår ni).

Vi gick ner i hallen (hallén) och efter sisådär en timme så förvandlas jag till en skrattade invalid. Självklart så snubblade jag antingen på bänken eller på mig själv men förmodligen båda två och fick foten i ett bisarrt läge under mig. Mhm. La mig på andra sidan sargen och skrattade med tårar i ögonen. Alla underbara kompisar var ju dock där för att hjälpa mig att skratta.

Jaha, det var ju ett roligt träningsläger. Fick resten av dagen roa mig med att plocka bort hårstrån från benen med en värdelös pincett. Jag tyckte nämligen lite synd om de som råkar vara allergiska mot pälsdjur.

Imorgon är det då dags för Tjejmilen. Med en stukad och blå fot. Men jag ska gå, även om mamma sa att jag var dum i huvudet. Hon kan vara dum i huvudet, hon förstörde mina byxor för att sedan påstå att jag inte är så där värst rädd om mina kläder. Ursäkta mig, men jag är nog världens mest försiktiga tonåring så hon ska hålla käften.

Förlåt men jag är på jävligt dåligt humör för tillfället. God natt och sov förbannat illa.