Är inte arg längre. Förmodligen för att jag inte orkar. Det finns värre saker här i livet än att inte få ett samtal. Visserligen kan jag tycka att det är konstigt att han inte ringde men han hade säkert en anledning. Vi får hoppas på morgondagen helt enkelt.
Just nu har jag förövrigt jävligt tråkigt. Precis som det senaste två dagarna. Visst, det kan vara skönt att vara hemma ensam en hel dag ibland, men när det händer lika ofta som i mitt liv blir det lite tråkigt. Nu kanske ni undrar varför jag inte hittar på någonting och det är för att jag måste vara "hundvakt". Pappa och Taru jobbar och jobbar och jobbar och jobbar de inte lite mer så är det antingen möten i Kennelfullmäktige eller husbyggande hos någon rik gubbe som bor i Spanien på vintern. Grädden på moset är att hundarna vägrar gå ut när jag öppnar dörren. Men jag ska väl inte klaga, jag har det väldigt bra om jag tittar utanför min lilla tunnel av tristess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar