...utan även stolta ägare av meriten "104 mål i serien på en säsong". Med risk för att låta hur töntig som helst, men jag älskar det där laget, det är liksom bara så där bra för själen som få saker är. Okej att jag nästan står och gråter för att jag blir så taggad och inte kan spela själv när det rullar på som bäst men det är förmodligen inget negativt. Åhh vad jag vill spela, åhh vad jag vara en del av det på riktigt igen, åhh vad mitt knä ska blibra till i höst och åhh vad ingen hade kunnat föreställa sig det här för något år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar